Mutant år noll – Epilog

 

Folkets öde:

Efter flykten och utplåningen av Mörbylånga och dess Ark. Flydde folket söderut till Ottenby för att skapa sig ett nytt hem. Väl på plats påbörjade de flitiga Rubbitarna att skapa farmland, invånarna från sjukhemmet byggde palissader och stugor, sundspiraterna återvann materiel och skapade barrikader och skyddsvärn. Scouts skickades ut över sundet, och in i skogen där de jagade byten, rekryterade folk och ritade kartor.

Alla som anlänt till Ottenby jobbade för att skapa ett nytt, tryggt hem för folket. Men många hot mötte dem med sjukdom, förstörd skörd pga översvämning. Stormar, monster anfall och strider mot ett fruktat dråpareträd dess blodsugande pod-folk.

Ovanpå detta tog Ryssarna boende i Grönhögen kontakt med Hjärnmakten, den lokala ledaren och far till Volkia förrådde sitt egna folk och nybyggarna i Ottenby. I tron om att en allians skulle säkra folkets framtid. Men det som mötte honom och hans allierade blev våld och avrättning när hjältarna av Ottenby infiltrerade det lilla samhället och dödade förrädarna. Volkia och CH jr. Placerades som guvernörer över samhället, och en stark allians bildades mellan Ottenby och Grönhögen.

Skadan var dock redan gjord, och en månad efter anropet anlände Hjärnmakten vid Ottenbys utkant…

Hjältarna av Ottenby mötte Hjärnmaktens utsända, doktor Aweny Morr. Som presenterade Hjärnmaktens ultimatum; sluta med detta spel och underlägsna er maktens kontroll, eller bli förintade.

Folket av Ottenby tackade bestämt nej.

Ett par dagar senare utkämpades en strid utan dess like över Ölands södra spets. Hjärnmakten kastade monster och styggelser emot Ottenbys folk. Dessa kämpade med ryggen mot vattnet, och de visste, detta var deras sista chans för frihet.

Frihet eller död!

I fyra dagar, och fyra nätter utkämpades striden. Innan Hjärnmakten med närmast en nonchalant ryckning av sin axel, tröttnade och drog sig tillbaka. För att lämna folket till sitt öde. Ottenbys folk hade förtjänat sin seger. Men det hade kostat dem, och mycket av den plats de tänkt bygga sitt hem på var nu förstört, och kontanimerat. Men de tog vara på sina sårade, begravde de döda och påbörjade ännu en uppbyggnad.

År passerade, där folket och deras strapatser skulle kunna fylla en volym av berättelser och hjältemod. De jobbade envist med att skapa en bättre framtid för sig och sina barn. Men innerst inne visste dem att hur mycket de än reparerade, hur många gånger de försvarade sig från anfallande vildbestar. Uppnådde de aldrig sitt mål.

Mat blev allt mer sparsamt, skördar slog fel, verktyg gick sönder och själva landet tycktes sjukt och döende.  Under denna mörka tid återvände Hjärnmakten och erbjöd ett hem och trygghet i utbyte mot total kontroll.

Det sargade folket var nu trötta, och många var de som lämnade arken efter att godtagit Hjärnmaktens löfte.

Det är där nybyggarna från Mörbylånga och deras berättelse slutar. Större delen av folket omlokaliserades till de nybyggda jättestaden "Neuro" som Hjärnmakten byggt mitt ute i Kalmarsund. Genom att skapa två gigantiska dammar på vaddera sida, tvärs över sundet. I Neuro lever de i en tämligen normal stad, där de jobbar, shoppar, och skapar. Dock alltid övervakade av Hjärnmaktens ledare.

Resten av folket i Ottenby samlade ihop sina tillhörigheter och begav sig ut på jakt efter ett nytt hem, men ingen vet vart de reste. Somliga säger att de färdades över sundet. Andra att de färdas runt på Öland i en karavan dragna av etterbestar.

Hurusom så fortsätter livet i denna post apokalyptiska värld, oavsett om du väljer att leva medvetet i Hjärnmaktens skugga eller ej …

 

 

Rollspels Personers Öde:

 

Svarttass: Tog på sig som rollen av Ottenbys ledare av jägarna. Och fällde många byten och monster. Samt ledde ett flertal expeditioner till fastlandet. Där han återfann några av sin försvunna klan. Dessa följde med honom till Ottenby, där de levde tillsvidare.

Under striden mot Hjärnmakten tog han ett flertal skott ämnade mot Bebis, och förlorade ett öra samt sin vänstra fot. Men han fortsatte tjäna folket efter bästa förmåga, och när arken tillslut övergavs valde han att inte följa med Hjärnmakten.

 

Bebis: Som ledare över folket såg Bebis till att alla hade tillgång till mat och skydd.
Hon var en sträng men rättvis ledare, och många respekterade eller fruktade henne.
Hjärnmakten försökte vid ett flertal försök att kidnappa henne, men tack vara svartass och hennes vänner, undslapp hon detta hemska öde.

Bebis dog straxt innan Ottenby’s ark upplöstes, då hennes hembrännare destil exploderade.
Hon hade hållt sin politiska ställning säkrad mycket tack vare det exceptionella brännvin hon gjorde. Och tack vare hennes vana med denna ansåg många att explosionen var ett sabotage. Ingen gärningsman hittades, men många misstänkta försvann efter detta. Vilket många ansåg Svartass hade med att göra…

 

Rupert: Vandraren hade sett mycket under sin tid med folket. Han hade levt väl på den mat som de givit honom, och han fortsatte att skydda folket sedan deras ankomst till Ottenby.
Vid striden mot Hjärnmakten sades det att han fyllt en vägg med markeringar, då han åstadkommit headshots. Och Rupert var för alltid känd som det störste prickskydden i arken.

Under åren fortsatte Rupert att undersöka det konstiga mordet på hans forna allierade Sly.
Och hans redan fullskaliga supande blev bara värre. Efter ett rejält bråk med Svartass lämnade Rupert arken och reste till ruinen av Kastlösa, där han dödade Volmar.
Efter detta dåd är hans tillhåll okänt.

 

Conny: den stora sköldpaddan var trött, trött på krig, trött på att gå, trött på allt!
Hade det inte varit för hans nyfunne vän isbjörnen Bärtil och deras adopterade son, den lilla vildsvinspojken Glymt. Så hade han gärna lagt sig och aldrig vaknat igen.
Men när Hjärnmakten hotade Ottenby reste han sig tappert och kämpade. Han blev känd av att ha blivit uppäten av en belängringbest men lyckades att hackat sig ut ur dess inre. Likt en champion!

Åren som följde levde Conny i relativt lugn, och han fostrade Glymt.
Han lärde sig att spela munspel, och spenderade de mesta av dagarna med att vila och äta.
Conny dog i sin sömn ett år innan arkens upplösning. Ingen vet om det var av sjukdom eller ett genetiskt defekt, men enligt Glymt var hans pappa helt enkelt nöjd och tyckte det räckte nu.

 

Zarginnia: Agerade som en legoknekt i den nya arken, men tillförde inte så mycket.
Hon hamnade på kant med bebis ett flertal gånger. Och till sist reste hon ut i vildmarken med Rupert, och återvände aldrig. Hennes öde är okänt.

 

Xcitza: Förblev en ruttnande kropp, som förtärdes av en landhaj vid Mörbylångas norra utkant. Efter att denne blivit döda strax innan striden av Mörbylångas Ark påbörjades.

 

Polis, agerade tjänsteman och byggde upp ett fängelse i Ottenby.
Han jobbade hårt, och hade fullt upp med de försupna invånarna av Ottenby likt Rupert, och Zarginnia. Hans öde efter arkens upplösning är okänd.

 

NPC Personers Öde:

Christoffer: Försvann ut i vildmarken under resan till Ottenby. Han troddes vara död innan han år senare dök upp i ett flertal former i Hjärnmaktens stad Neuron.

Sanna: Försökte skapa ett nytt liv med sin forna kärlek Volmar(som visade sig vara hennes man, nu hjärntvättad av hennes syster) men efter att Rupert mördat Volmar. Så var det sista av Sannas mänsklighet borta och hon påbörjade då sin egen jakt av sin älskades mördare…

Matilda: Levde i Ottenbys ark, och följde dess utveckling och svårigheter. Folket trodde hon tappat förståndet sedan Mörbylånga och hennes rike förstörts. Men i själva verket inväntade hon sin tid för hämnd. Det är troligt hon var den som mördade bebis, men om Matilda själv gick bort i explosionen eller dödades av Svartass därefter är icke känt…

CH jr. & Volkia: Levde i Grönhögen och vägledde dess folk under åren som följde. Tillsammans fick de ett par barn som de höll kärt. De kämpade vid hjältarnas sida så fort ett hot dök upp enda fram till arkens upplösning. Då de tog till sjöss med de som ville följa med.
Deras öde är därefter okänt.

Alexander & Alexandra, Matildas tvillingar levde och försvarade Ottenbys ark under de kommande åren. Dock valde Alexander att lämna folket och slöt upp med Hjärnmakten. Medan hans tvillingsyster stannade kvar och tjänade folket. Efter bebis död tog Alexandra över ledarskapet för arken.

Klunkaren, denne grodman till mutant byggde upp ett bibliotek i den övergivna fyren. Utöver sitt samlande av fornfynd så agerade han som en av många lärare i arken. Klunkaren hade ett bra liv fram till det att en full Rupert av misstag puttade ner honom från fyren, av vilket han slog ihjäl sig.

Glymt växte upp till att bli en tapper vildsvinsman, och han tjänade folket väl. Han började röka när han var i tonåren, vilket Conny alltid beklagade sig över. Men utöver detta hade han en bra relation till alla omkring sig. När arken upplöstes valde han att inte följa med Hjärnmakten.

Jesper, den muterade kusinen fortsatte att agera som en mobbande polis i den nybyggda arken. Och under Hjärnmaktens anfall krossade så många fiender att han kunde stå på ett berg av deras kroppar. Med åren blev han dock sorgsen och trött, och efter att ha rest till den vattendränkta ruinen av Färjestaden. Slog hans sig fram till Djurparken, där apkungen Clyde hållit honom som husdjur när världen gick under. All den vrede Jesper hållit under åren släpptes loss, och han dödade allt som kom i hans väg! Efter att ha återfunnit en älskad klenod som Clyde tog ifrån honom åratal innan, satte sig Jesper på apkonungens tron och blev den nya härskaren över Färjestaden.

Hulle, den stora älgmutanten hjälpte folket i Ottenby under en lång tid. Innan denne kände sig nöjd av allt sällskap och begav sig ut på vandring. Han återvände dock när de sista folket skulle lämna Ottenby och tog sällskap med dessa i sitt sökande efter nästa hem.

Alia, den forna slaven till Xcitza valde att fortsätta tjäna och hjälpa folket i Ottenby. Hon lärde sig läkandets konst, och uppvisade stor tapperhet under strider. Då hon sprang ut och räddade de sårade. Hon valde att följa med Hjärnmakten, då hon önskade bli bättre och ta del av deras medicinska kunskaper.

Aweny Morr: den kallblodiga doktorn fortsatte sitt grymma arbete under åren, och fortsatte även att observera de subjekts som höll sig i Ottenby. Hon anlade början till staden Neuron, och har under årens lopp förberett sig för den dag då hon kan ta insubjekten på nytt. Och gå över det nya data och kunskaper dessa kan tillföra.
Med, eller utan deras godkännande…

 

Kaska, den resande hajmutanten och ledare över Sundspiraterna. Lyckades tack vare Ottenbys hjältar att återvända till sitt hem i världen Nedloda. Där han genast påbörjade det arbete som han planerat sedan sin förvisning åratal tidigare. På väg till sitt hem mötte han upp två nya karaktärer som skulle tjäna hans planer väl, mörkeralven Cuvanos, och goblin/orch duon Griphook och Gorbat.